det är bara samhället som betraktar mig som kriminell

Dagarna flyter på och det är åttio dagar kvar sen så är jag fri. Sen får jag lov att börja om på nytt. Jag har fått en kommentar på bloggen som var anonym, samma person har följt mig i över ett år snart. Skulle vara fint om hen kunde kommentera vem hen är. Skulle stilla min nyfikenhet lite, hihi. Jag har massa saker att skriva samtidigt som jag är så självkritisk att jag inte orkar lägga ner tid på dåliga texter. Dilemma big time yes. Har massa skolångest och ångest över allt som man ska ha i min ålder. Så allt är väl i princip som vanligt dårå. Dricker för mycket energidrycker och är hemma för lite. Så som det ska vara med andra ord. Hade inget mer på hjärtat. Så jag hoppas ni överlever, att ni äter och tar hand om er själva. Dö inte tills nästa gång jag uppdaterar, kämpa på med allt ni har. Jag finns här även fast jag inte bloggar. Bara slänga iväg en kommentar om ni vill snacka and I'll be there. Puss på er fina. 
Min vardag. | |
Upp